Landsbygdsföretagande, nätverk och synliggörande

Vi har besökt en del företagerskor på landsbygden. De synliga, de som har t ex gårdsbutiker och liknande. Självklart finns det andra företagerskor också på Söderslätt, men de är inte lika synliga för oss. 

Med erfarenhet från vårt ”Sjöboprojekt” för något år sedan, så vet vi att en del av dessa kvinnor har företagandet som livsstilsföretag eller ”hobbyföretag”. Det bär sig inte alltid, men de uppfyller en del av sin dröm.

En del av dessa gårdsbutiker o d ligger bortom de stora allfartsvägarna. Hur når de sina kunder, hur marknadsför de sig, hur hittar kunderna till dem? Landsbygdsföretagen måste på ett eller annat sätt kompensera för nackdelar som gleshet och avstånd.

En del menar att de annonserar i tidningarna eller att de har sina stadiga, återkommande kunder. Hemsida använder sig de flesta av - dock ej alla. I några fall är hemsidan förenad med en webb-butik. Man kan också komplettera med att synliggöra sig via olika sociala medier.

Nätverkande är en annan lösning, som t ex ”Det goda livet på landet”, där man arrangerar gemensamma aktiviteter och gemensam annonsering. Man hjälps åt att utveckla sina respektive företag. Idéer och samarbeten diskuteras. Man kan hänvisa kunder till varandra.
I en intervju i Sydsvenskan 20 oktober berättar projektledaren för "Det goda livet", Ameli Rosenqvist att flera av nätverkets företagare har sadlat om och flyttat ut på landet för att våga göra något nytt, något de brinner för. ..Ameli nämner också att hon tror absolut att det är lättare att lyckas på landet, där det finns stor potential och mycket mindre konkurrens. Flera av de ingående företagen har ökat sin försäljning sen det gått med i nätverket. Att skaffa egen lokal och fungera som turistbyrå är en av idéerna att spinna vidare på, likaså att sälja upplevelser... En och en syns de inte, men tillsammans ska de sätta Söderslätt på kartan! 

Men nu är det likväl så att det är långt avstånd för kunden i stan (eller tätorten) till företaget på landet. Vad ska förmå mig som stadsbo att gå och handla hos en gårdsbutik ”på landet”? Vi har gjort en liten gallupundersökning bland vänner och bekanta:

Man kan tänka sig att handla i en gårdsbutik om butiken säljer något som är unikt, som kanske inte finns i stadsbutiken – eller som erbjuder färskvaror som matvaror, tomater, hallon- och jordgubbsplock och liknande – eller något som är förenat med upplevelse av något slag, behöver i och för sig inte vara på samma plats, men ändå alldeles i närheten – om varorna är billigare i inköp än i stadsbutik (typ Ullared) – Man besöker kanske gårdsbutiken om man ändå befinner sig på platsen eller orten. Det är större urval i stan – Fråga: varför säljer så många ”samma saker”?... Det finns också de som aldrig eller nästan aldrig besökt t ex en gårdshandel eller gårdsbutik – ”Allt finns i stan – varför skulle jag åka ut på landsbygden och handla? I stan strosar jag runt och kollar i skyltfönster, jämför varor och priser. På landet känns det dumt att gå in i en butik utan att köpa något, så därför avstår jag från att ens gå in."

Hur få till ett ”skyltfönster” i stan? Ett exempel är olika arrangemang, mässor o d. Eller som ”Bondens egen marknad”. Men också som en del hantverkare på Söderslätt gjort. De marknadsför sina produkter i gemensam lokal i Trelleborg, Ateljé Loftet.  

Ateljé Loftet