Pigor

I århundraden har det dominerande yrket för kvinnor varit piga. Så också på Söderslätt. För de allra flesta fanns inget annat alternativ efter konfirmationen. De lämnade hemmet för arbete hos någon lantbrukarfamilj i grannskapet, där de stannade åtminstone ett år, till friveckan under hösten, då de ofta flyttade vidare till ett nytt hushåll. Piga och dräng var ett typiskt ungdomsyrke innan de själv bildade familj. Som pigor lärde sig kvinnor laga mat och sköta ett hem och kunde samtidigt söka efter en partner.

På landsbygden och inom jordbruket var sysslorna strängt uppdelade i mans- resp kvinnogöra. Pigan fick t ex gå upp kl 5 på morgonen för att mjölka korna och sedan skulle hon ha frukosten klar kl 7. Övriga sysslor under dagen kunde vara att laga all mat, diska, ge höns, kalvar och grisar mat, städa, bära in ved och vatten, tvätta alla kläder i den stora brygghusgrytan. När kvällssysslorna var klara och först då, så fick pigan gå och lägga sig – sist av alla. Oftast fick hon sova i köket. Drängarna sov i drängstugan ute i lagården, där kroppsångorna från boskapen vintertid var enda värmekällan. Drängens arbetsinsats värderades genomgående högre och betingade en avsevärt högre lön än pigans. Pigans lön var hälften av drängens år 1900.

Pigor i ladugården. (Bild från Nordiska museet)

Legostadga. Från 1664 till 1926 reglerades förhållandet mellan arbetsgivaren och tjänstefolket i ett antal legostadgor. Förutom mat och husrum och klädesplagg fick dessa även en mindre kontantsumma.  Tjugo år senare ersattes den med en hembiträdeslag, som mer fokuserade på rättigheter, med skrivning om arbetstider och ledighet. Lagen finns kvar än i dag.

Aga. Husbonden hade rätt att kroppsligen bestraffa både hustru, barn och tjänstefolk. Efter 1858 fick han dock aga endast män under 18 och kvinnor under 16 år. Först 1920 avskaffades helt och hållet husbondens rätt att aga sina tjänstehjon.

1913 wallraffade en journalist, Ester Blenda Nordström, som piga på en bondgård. I sin bok ”En piga bland pigor” beskrev hon ingående och realistiskt en pigas liv, arbete och vedermödor. Boken blev en stor dåtida bestseller.

Hemmafruar

Det var under 1920- och 1930-talet som hemmafrubegreppet myntades. Jordbruket genomgick stora strukturomvandlingar och arbetstillfällena minskade på landsbygden. Många tvingades flytta in till städerna, där de fann arbete inom industrin. Männen blev lönearbetare. Kvinnorna fick ansvara för hemmets skötsel – som hemmafruar - och blev försörjda av sina män.

År 1930 fanns det 930 000 hemmafruar. 1950-talet var ett topp-decennium – med enligt statistiken 1 240 000 hemmafruar. En gift kvinna som inte var hemmafru, var något ovanligt. Antingen hade hon mycket hög utbildning och jobbade av den anledningen, eller så tvingades hon arbeta för familjens försörjning.

Under 1960-talet kom jämställdhetsdebatten, där samtliga partier menade att målet skulle vara att varje vuxen individ skulle ha möjlighet att försörja sig själv genom eget förvärvsarbete. Samtidigt blev arbetstillfällena fler, speciellt efter att den offentliga sektorn byggdes ut med bl a sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg - som alla blev kvinnodominerade yrkesområden. Efter 1960 sjönk antalet hemmafruar och i början av 90-talet var antalet 81 000.

Här nedan "Husmors arbetsordning". Saxat ur tidningen "Husmodern" för 1954. (Här bara för de tre första veckodagarna.)