torsdag 24 september 2015

Söderslätt: Museer och liknande - med kvinnospår

I Johannamuseet i Skurup visas åldriga köksredskap, redskap för bak och tvätt, flick- och pojkleksaker, frisörredskap, m m.
Hemsida: http://www.johannamuseet.se


Pålssonhuset, Käglinge
Pålssonhuset i Käglinge är en hembygdsgård med anor från tidigt 1800-tal och är numera ett av Malmös skyddade kulturarv. På gården visas nu gamla bruksföremål och bonderedskap.  En särskild hörna finns för ”kvinnogöra” med skätteträ, häckla, toskel, vingepingar, mangletöj, med mera.
 Hemsidahttp://www.kaglinge.com/?page_id=47

Kvarndala Kulturhistoriska Förening, Västra Klagstorp. Hembygdsgård.  Gården testamenterades till föreningen år 2000. Det är ett komplett lantbrukarhem från 1940-1950-talen. I en länga finns ett unikt bildarkiv från bygdens tre byar och en del gamla föremål. I denna byggnad finns även Järn-Olofs affär från Klagshamn med den gamla genuina inredningen. Evenemang som loppmarknad, kaffeservering, föredrag, avlöser varandra.
Wowragården
Wowragården. I södra Sallerup finns en korsvirkesgård med anor från 1600-talet. Konstantin von Wowern ägde gården i slutet av 1800-talet, numera tillhör gården Malmö Museum. Där finns en stor samling av bondens och torparens alla redskap från självhushållningens tid (inkluderande kvinnors redskap). På gården finns även en liten biodling.

Kulturgruppen Anderslöv och Bygden Museet, Anderslöv
Enligt hemsidan www.kulturenanderslov.se är gruppens ändamål ”att gemensamt tillvarata föremål, handlingar, litteratur, musik, teckningar, konst och fotografier samt i övrigt anteckna det som har anslutning till kulturell verksamhet i Anderslöv och Bygden däromkring.”

I fastigheten, där för övrigt även Leader Söderslätt huserar, finns arrangerat en liten skolsal med skolfröken från ”förr i tiden”, där finns exempel på en läkarmottagning med sköterska, gammal sybehörsaffär, brudkista, gamla flick- och pojkleksaker, med mera.

Skånska Lantbruksmuseet i Alnarp (Litet utanför Söderslätt, men ändå...)
Museet visar lantbrukets utveckling från 1700-talet och framåt. Det är en ideell förening som sköter museet. Tidigare dominerades utställningen av männens redskap, männens arbete på lantbruket, man visade filmer av hur män tröskade och skördade m m. Så började styrelsen fundera över kvinnors arbete. Vad och hur gjorde kvinnorna? Tog man kvinnors arbete inom hushållet för givet? Var kvinnors arbete inte värt att dokumenteras?  
Tvättbrädor, Alnarp
Resultatet blev att nu lyfter museet fram kvinnohistorien i ett av utställningsrummen, ”Från jord till bord”. Där visas lantbrukarhustruns hushållsredskap och liknande, forna tiders handredskap, konserveringsmaskiner, tvättbrädor. En brännvinspump, en handmangel i trä, en mjölkhämtare med mera.
Hemsida: http://www-museum.slu.se/gem/default.aspx?p=12

Falsterbo museum
Museet består av en fyrlängad gård. Här finns stenåldersfynd, en medeltidsavdelning, minnen från sillatiden, jordbruks- och lantbruksföremål, utställning med fåglar och smådjur, med mera – allt med lokal anknytning. I en länga finns bland annat skolsal och diversehandel och en fotoateljé med Matilda Månsson.

Hemsidan: www.kulturbron.com/falsterbomuseum.htm eller falsterbomuseum.se

Bara härads hembygdsförening i Gamla prästgården i Arlöv
Bara härads hembygdsförening, museet. Museet finns i Burlövs gamla prästgård från 1772, i Burlövs kyrkby. Här finns en bostadsmiljö från sent 1800-tal, indelad i olika tidstypiska rum, t ex prästens rum, pigkammaren, Margaretarummet, stuan, m m
Fotevikens vikingamuseum och Trelleborgen

Trelleborgs Museum. Enligt hemsidan är Trelleborgs Museum är ett kulturhistoriskt museum med sin bas i stora och fina samlingar från hela Söderslätt…… ”Här visas både stadens historia och olika tillfälliga utställningar, varav mycket konst och konsthantverk. I BIAN pågår det film non-stop och butiken är en riktig godbit för sak-letare. Även kaffet har fått mycket beröm och kakorna är inte sämre de!”

lördag 29 augusti 2015

Mätta Olsson i Hammarlöv och Ingar i Västra Vemmerlöv

I juli träffade vi Christina Ericsson i Hammarlöv och hon berättade om en mäktig Hammarlövskvinna, Mätta Olsson (1849 – 1930). Mätta härskade över tre gårdar, hade stor makt och påverkade bybornas liv i hög grad, i positiv mening. Hon hjälpte bybor och tog del i att utveckla orten.  
Tingshögs gård, där Mätta residerade


Vi besåg hennes pyramidliknande gravsten av granit vid Hammenhögs kyrka.
Christina berättade också om Ingar i Västra Vemmerlöv, som begick ett barnamord – en förunderlig och tragisk historia från 1730-talet.  

Tack för dina tips och för ditt tillmötesgående, Christina!

_ _ _ _

FemNets projekt är slut, men vårt arbete fortsätter i annan form…

Under sommaren har vårt arbete uppmärksammats: Trelleborgs Allehanda 4 juli, Lokaltidningen i Trelleborg 24 juni, Lokaltidningen i Svedala 23 juni, Lokaltidningen i Vellinge 23 juni.

 




söndag 21 juni 2015

Keramiker, klädskapare, Greta och Margareta

Den 8:e juni gjorde vi vår sista ”I kvinnospår på Söderslätt.” Vi var två billaster som drog iväg.

Vi åkte förbi Oxie, som vi visserligen besökt tidigare, men nu hade vi delvis nya deltagare med oss, så vi informerade om ”sevärdheterna” på orten. (Hinduiskt tempel, Kungshögarna, Malmös äldsta kyrka, Tycho-Brahe-observatoriet, Lilly Dufberg, Galgebacken, Pålssonhuset, m m)

Vi besåg Skabersjö slott, där grevinnan Greta Thott bott en tid. Gretas far drev en sommarrestaurang på Bökebergsslätt. I restauranglivet träffade hon greve Stig Thott, som dock var gift. Efter flera år så kunde de äntligen gifta sig med varandra, men Greta blev snabbt änka, greven dog i en flygolycka…Efter en tid träffade hon skalden Hjalmar Gullberg, de trolovade sig och han inspirerades av Greta i sina diktning, bland annat i ”Ögon, läppar”…



Vi stannade vid ”Hos mig” i Skabersjö och Siv berättade om Lena Forén-Naranjo, som hon tidigare besökt och intervjuat.

Nästa stopp var hos Helena Andersson, Helena av Hyltarp, keramiker.
Vi välkomnades in i den kombinerade butiken/verkstaden på gården där Helena bor i utkanten av Svedala och Helena berättade om sin verksamhet. Hon skapar småskalig produktion av framförallt bruksgods med visionen: en vackrare vardag. Hennes drejade bruksföremål är gärna av stengodslera, till exempel från Fyledalen på Österlen, men hon gjuter även bruksgods i stengodsgjutlera.
Hon inspireras gärna av äldre föremål och miljöer, med en förkärlek för det romantiska och hittar ofta idéer bland ärvda eller fyndade äldre ting som mormors gamla dukar och porslin. Hon avser att ge sina bruksföremål namn efter kvinnor i släkten, med en kort berättelse som kunden kan få med sig. Intressant!



Sen gick färden till Helen Persson, klädskapare på Fillefin, också hon boende på en gård i (andra) utkanten av Svedala. Helen maskinstickar sin klädkollektion av 100 % lingarn, men syr också plagg i fleece och andra material. Hon är mån om det hållbara och ekologiska. Rena linjer ska det vara och gärna en lekfull touch! Våra medresenärer mannekängade och inhandlade.



Vi körde genom Svedala samhälle, där många företagsamma kvinnor verkat. Kvinnor inom textil, konditori, som fotografer.... På Storgatan bodde bl a Maria Andersson, en stark och målmedveten kvinna som gjorde en klassresa vid sekelskiftet.

Därpå blev det Lindholmens borg, där drottning Margareta huserat en kort tid. Under 1300-talet spelade platsen en stor roll. Det pågick stridigheter i trakten och drottning Margareta kastade kung Albrekt av Mecklenburg i borgens fängelsehåla.  Ännu under 1500-talet var Lindholmen förvaltningscentrum i Skåne, men sen föll borgen i ruiner och nuförtiden är det inte mycket man ser av den forna ståten.
Vi gick i kohagen och kände historiens vingslag.

I drottning Margarets trädgård

torsdag 11 juni 2015

FemNet sätter kvinnor på kartan!

Vi har gjort ytterligare en resa i kvinnospår på Söderslätt: Svedala, Skabersjö och Lindholmen - mer om det senare.

Först publicering av vår kvinnokarta Söderslätt. Finns mer beskrivning, som fil på vår hemsida: www.femnet.se


Kvinnokarta Söderslätt
(Klicka för större bild)






Hos Helena af Hyltarp
Hos Fillefin


onsdag 27 maj 2015

Goda livet på landet

Ameli Rosenqvist, Goda livet på landet
Hemsida: www.godalivetpalandet.se

Ameli är en kvinna med många järn i elden. Hon är bl a mamma till ”Goda livet på landet” - handelsbolaget med ett nätverk av 30-tal landsbygdsbutiker, gårdskrogar, gallerier, trädgårdar, m m – varav FemNet besökt ett antal.

Under 2011 flyttade Ameli med sin familj till landet, till Gislöv. Området var så anonymt, tyckte hon - vad är Söderslätt? En dag satt hon och pratade med en kvinna som har gårdshandel och de kom in på osynligheten på landet. Så föddes idén om ”Goda Livet på landet”. Söderslätt skulle synliggöras!

Det blev ett Leaderprojekt till en början, och man byggde upp allt under drygt 1 år. Numera står verksamheten på egna ben och har blivit till ett handelsbolag. Ameli är spindeln i nätet.

Vad har det inneburit för nytta att deltaga i nätverket? Ameli nämner att man kommunicerar mer, kontakterna har ökat, man har börjat samverka, säljer t ex varandras produkter, verksamheterna har fått fler besökare, nya kunder har tillkommit, flera verksamheters försäljning har ökat. Man har gemensam marknadsföring.  

Företagarna i nätverket vill utveckla området, och de förtjänar det, säger Ameli! En och en syns de inte, men tillsammans kan de sätta Söderslätt och sydkusten på kartan!

Förutom arbetet med ”Goda livet på landet” har Ameli samtidigt en anställning hos Trygghetsrådet, där hon är stöd för personer som vill starta eget. Dessutom är hon anställd som projektledare hos Vellinge kommun för ett stort turismprojekt i Falsterbo.

Dessutom har Ameli valts till ny ordförande för ”Viqtoria, nätverk för företagsamma kvinnor i Trelleborg”. Föreningen har drygt 50-tal medlemmar, men ambitionen är att få med fler kvinnor, gärna yngre. Nya planer är att introducera frukostmöten och att arrangera fler ”öppet hus”.
 

Ameli Rosenqvist i sitt runda tornrum med utsikt över havet och färjorna.

onsdag 20 maj 2015

Bidrottningen, Smen på Skramlan och Slimminge konsthall

Denna gång var målet för studiebesöket först Bidrottningen och dess ägare Viktoria Bassani.


Viktoria är biodlare men också vinkonsult (Cellar Wines). Biodlingen startade hon 2005. Sedan dess har hon utvecklat verksamheten, produkterna har förfinats och olika honungssorter har tillkommit.

Det var fascinerande att ta del av detta med bin och honung. Bin är en bristvara och Einstein lär ha sagt att om alla bin i världen skulle dö ut, skulle mänskligheten vara utplånad inom fyra år. Så man kan kanske säga att Viktoria arbetar med utrotningshotade djur. I alla fall gör hon en samhällstjänst genom sina flitiga bin. Hon lånar ut sina bikupor till lantbrukare på Söderslätt. Dessa kan då öka sina skördar med upp till 70 % och i gengäld får Viktoria honung.

Honung är ett functional food, menar Viktoria. Det finns belägg för att honung är bakteriedödande, inflammationshämmande, förorsaka celldöd hos tumörceller, m m. Även brittiska läkartidningen Lancet har tagit upp rön om honungens helande verkan.
 
 
Bidrottningens honungsburkar säljs i vissa gårdsbutiker, bl a Hallongården, men också i en del stora ICA-butiker. Hennes honung är efterfrågad, eftersom den är hantverksmässigt gjord, varsamt hanterad och är äkta vara. (Honung kan nämligen förfalskas - den tillhör de tio mest förfalskade produkterna i världen!) Utlandet skriker efter svensk honung, på grund av vår - än så länge - rena natur och miljö. Viktoria exporterar också, men än så länge i liten utsträckning.

Branschen är mansdominerad. Det behövs fler kvinnor!

Viktoria rekommenderar gubbröra med ägg, ansjovis och en tesked honung. Smaka på det, om ni törs!
_ _ _ _ _

Nästa besök gjordes hos Lisbeth Sköld, Smen på Skramlan i Slimminge.


Någon kilometer utanför Slimminge ligger gården Smen på Skramlan, där Lisbeth skapat ett café intill makens smedja.

I caféet är det visning och försäljning av konsthantverk, vernissage och konstutställningar. Där finns fika och smörgåsar, kakor, pajer - allt hemmabakat. Lisbeth har alltid älskat att baka. Därtill är det ett socialt givande arbete – möte med människor.

1998 flyttade paret till gården i Slimminge. Stallet gjordes om till hantverksbutik. Caféet blev inte till förrän 2007/2008.
Lisbeth Sköld i sitt café
Lugnet och friden på landet är läkande för stressade själar och ökar dessutom kreativiteten, säger Lisbeth, som i dag lever det liv som hon alltid har velat leva.

Makarna är med i olika nätverk som Romeleslingan, Smartbox, Goda livet på landet. Nätverkande där har gett mycket, menar Lisbeth. De är också med i Söderslättsmärkt.

Till verksamheten kommer grupper, bröllop och 50-årskalas firas. När FemNet var på besök, så trängdes en busslast glada PROare i caféet.
_ _ _ _ _

Tove Waldén, Walden Reklam & Projekt, Slimminge. Slimminge Konsthall.

Tove är en kvinna med idéer. De flesta förverkligar hon också. Hon har hela sitt liv arbetat med något kreativt: teater, gått på målarskola, animationsskola, scenografiskola, lärt sig om appar och webdesign, arbetat med reklam och dekor, marknadsföring och reklam…
Efter att ha bott i ”storstan” Malmö, flyttade hon tillbaka till sina rötter i byn Slimminge, där hon växte upp. Där skapade hon 2011 ”Världens minsta konsthall” i Slimminge - www.slimmingekonsthall.se  - ”Liten men tuff. 15 kvadrat för lek, experiment, allvar, humor, bild, skulptur, ljud, ljus, objekt och performance.”
Konsthallen har litet udda och kreativa utställningar. Fast denna säsong ligger konsthallen nere på grund av Toves studier. Blir det någon fortsättning på Konsthallen, så önskar hon sig en skulpturpark i trädgården.
I Slimminge har hon varit med i flera kulturprojekt och hon är med i Slimminges livaktiga byalag. Under senare tid har hon arbetat ideellt med projekt som ”GlyttLab. Konst på ungars villkor”, där 5 – 6-åringar från en ”I Ur & Skur”-skola i Slimminge fick skvätta och måla under ett antal torsdagar i Konsthallen och det avslutades sedan med en utställning av barnens alster.

En annan gång, till en konstrunda, gjordes en suggestiv mörkerutställning i källargångarna under bystugan.

”SlimmingeTotal” var en samlingsutställning, som anordnades av Konsthallen och Slimminge byalag och gick ut på att alla invånarna i byn ställde ut sina alster, konst, sömnad, keramik, bilder, bygdeforskning, m m.
Tove har också hjälpt Johannamuseet att bygga modeller. Tove säger sig ha en nördaktig glädje över att bygga modeller, att bygga landskap med vägar och bilar. Dessutom har hon utvecklat mobilappar till Johannamuseet.
Tove och Smulan
Att nätverka är nyttigt. Tove var en period ordförande för Magma - mötesplats och nätverk för kreativa kvinnor verksamma inom kultur, jämställdhet, integration och företagande. Inflyttad till Skurups kommun, blev hon snart medlem i nätverket Siw i Skurup – social plattform för företagande kvinnor.
Nätverkandet hjälper att skapa nya kontakter och vänner, anser hon. Likaså  kan nätverk bidra till nya  och underbara idéer.

tisdag 5 maj 2015

Ting ute & inne och Näsets islandshästar

Ting Ute & Inne

På hemsidan står att ”I en underbar miljö finns vår butik, där alla våra idéer växer fram. Här finns verkstaden och kontoret i en inspirerande miljö med en läcker visningsträdgård. Butiken och trädgården är fyllda med vackra och dekorativa ting – för alla rum i hemmet och i trädgården. Vackra krukor, enkla växter, spännande inredningsdetaljer, annorlunda belysning och unika vattenspel…”

Det är så sant som det är sagt!

Maud Strandqvist med dotter
Vi pratar med Maud Strandqvist, ”mamman” och den kreativa ledaren i företaget. Ting Ute & Inne är ett familjeföretag med ”livsstil” som inriktning. Mauds tre döttrar är involverade i rörelsen. Den tredje generationen är på tillväxt och har redan visat framfötterna sommartid med caféverksamheten på Ting Ute & Inne.


För att förmedla information och för marknadsföring använder man sig av sociala media som hemsida: www.tinguteoinne.se – inspirationsblogg: tinguteoinne.blogg.se, men också instagram, nyhetsbrev, Facebook.

Vi håller med kunden som sa: ”Man får ett lugn över sig här. Här finns en väldig harmoni.”
_ _ _ _
Nästa möte var med Isabella von Bodungen VD för Näsets islandshästar.
Hemsida: nasetsislandshastar.se


Isabella är stressterapeut i grunden. Hon har arbetat inom resebranschen under många år och har alltid varit intresserad av djur, framförallt hästar. En sommar besökte hon Island och där föddes idén om att ägna sig åt islandshästar. Dessa hästar är de ”riktiga” vikingahästarna. De är tåliga, robusta och renrasigast i världen och är kända för sin gångart tölt.

För några år sedan blev Isabella med gård och då kunde drömmen börja förverkligas. Nu har hon en verksamhet på flera ben:
- Hästarna är basen, med aktiviteter som ridskola, ridturer, ridläger och turridning. För barn finns också möjlighet till födelsedagsfirande med olika aktiviteter.
- Hunddagis med plats för 16 hundar och två anställda.
- Alpackor, som ger ull och en framtida plan är att erbjuda alpackavandringar. Alpackor är behagliga och snälla djur, säger Isabella.
- Djur och natur kan ha en läkande inverkan på människor. Därför är gården, tillsammans med tio andra skånegårdar, med i projekt NUR (Naturunderstödd Rehabilitering på Landsbygd) och man erbjuder rehabilitering ett par dagar per vecka.

- Dessutom finns Bed & Breakfast.
- Och så caféet, som öppnar inom kort. Ta med barn/barnbarn, njut av lantlivet och gå gärna en alpackavandring! (För övrigt så finns också höns och katter och kaniner på gården.)
Isabella von Bodungen
 

 

måndag 23 mars 2015

Vårrunda med nedslag på Söderslätt

Vi var en billast femnettare som åkte iväg och testade Vårrundan, anordnad av företagarnätverket Goda livet på landet (vars projektledare och inspiratör vi ska träffa inom kort.) Vi valde att åka till sydvästra Söderslätt.




Grophus (t h) användes av kvinnor på sommaren för hantverk, bland annat vävning. På vintern användes det till förvaring. Vid arkeologiska utgrävningar finner man ofta stenar med hål i, som användes för att hålla varpen på plats.

Vi började med Vikingamuseet Foteviken och vi tog en vandring inom reservatet, med Eva som kunnig guide. Gården var själva centrum i vikingamänniskans världsbild och det var vikingakvinnan som var gårdens och hushållets självklara ledare. I många vikingakvinnors gravar har man hittat nycklar – det var ett synligt tecken på kvinnans ställning. Det var nycklar till husets förrådskistor och dem bar hon i ett bälte runt midjan. Kvinnan ansvarade för att maten skulle räcka till alla under den långa mörka vintern. Hon kärnade smör och gjorde ost, torkade och rökte fisk, hon hade kunskap om örter som kunde bota och hela, hon hade ansvar för husdjuren.
Ängdala trädgård, på Östra Halörsvägen i Höllviken, låg inte långt från Foteviken. Litet avsides, förbi hästhagar och ängar, men det blev lön för mödan när vi kom fram. Enligt hemsidan:….I en lummig oas, med havet som granne. ”Här finns, förutom en fantastiskt fin gammal trädgård, en liten prylbod där du kan botanisera runt bland nytt, nött, gammalt och sytt. Det kan vara allt från egentillverkade tvålar, kryddblandningar, pluggplantor för utplantering, till kläder och smycken av återvunnet material.”


Tove Sporrong är trädgårdsingenjör med designinriktning och har specialiserat sig inom hälsoträdgårdar och bevarande (vård och restaurering). Tove ingår i flera nätverk – det ger vinst.

Det var mycket folk ute och vädret var soligt.
Slättarps gård har vi besökt vid tidigare tillfällen också. Det var många besökare och alla bord i caféet var upptagna. Tyvärr fanns inte ägaren Charlotta Hörnstedt där i dag, men vi fick byta några ord med hennes pappa.

Vad gör att Slättåkra gård är så välbesökt? Läget? Caféet? Som en av oss noterade: ”Det är nästan som ett varuhus på slätten.”
Sonny angels, samlarobjekt. Små japanska pojkänglar, som lär bringa lycka och framgång till hemmet.
75 kr/st
Hallongården var också mycket välbesökt, man fick faktiskt trängas för att komma in och ut. Gården drivs av familjen Biärsjö med Kerstin B som grundare – det är hennes släktgård sen sju generationer tillbaka.
Familjen försökte i början odla olika grödor, men det gick inte runt riktigt. En bekant tipsade dem om att kanske ge sig på hallonodling i stället? Och på den vägen är det… Numera arbetar Kerstin med Hallongården på heltid och är frontfigur för företaget. Hon fick diplom av Gastronomiska akademien 2012 "för att ha infört hallonet som en juvel i kulinarismen och skapat en totalupplevelse från odling till njutning". Några år tidigare, 2009, tog hon hem fyra medaljer under årets SM i mathantverk. Gården fick guld för hallonsaften och hallonnektaren, silver för hallonglöggen och brons för krusbärschutneyn.

Vi besökte även ett par andra gårdsbutiker, bl a Almaregården, där Christina och Per har gjort något av sina drömmar. De ville arbeta tillsammans på gården, sa upp sig från sina respektive arbeten och satsade. Christina utbildade sig till florist på Ingvar Strandhs floristutbildning i Oxie. Peter sade upp sig från sin tjänst som marknadschef på ett industriföretag och utbildade sig inom trädvård, beskärning och trädgårdsdesign.


Almaregården hade i dag fullt med kunder, som ville vårekipera sina trädgårdar och balkonger.
Under färden noterade vi också att det fanns andra nätverkande gårdsbutiker och liknande, bl a Två systrar i det gamla mejeriet i V Värlinge by.
Lorensdal i Vellinge. Även här har två systrar slagit sig samman - Maria och Malin Ralman - de driver fastigheten. I det tidigare stallet finns nu ett företagshus med 17 lokaler för kreativa företag. Tanken är att få ett spännande nätverk av kollegor att byta kunskaper och erfarenheter med. I mangårdsbyggnaden finns en bistro. Den tidigare ladan är en teaterlokal, där man kan ha mässor, show e d. För dagen fanns där en bröllopsmässa.

Systrarna Ralman har vunnit stadsbildspriset 2010, med motivering: ”Gårdarna har alltid varit en betydelsefull del i Vellinges historia, både i stationssamhället och på landsbygden. Utvecklingen av gården Lorensdal från stuteri till ett kulturcentrum som tillfredställer alla sinnen är ett utmärkt exempel på omhändertagandet av en av Vellinges gårdar.

På ett föredömligt sätt har den gamla gårdens atmosfär tagits tillvara och utvecklats till nya användningar . Huvudbyggnaden har varsamt ändrats till bland annat kök och servering, stallbyggnader har blivit hantverkslokaler och ladan inrymmer möjlighet till teater och andra engagemang.

Lorensdal visar hur ett varsamt och omsorgsfullt omhändertagande av en gammal gård kan medverkar till en levande landsbygd.”

På bröllopsmässan mötte vi bl a Cake Me Happy och Maria Lundqvist, som vi försökte träffa i Klagstorp när vi var där på besök för ett bra tag sedan. Socionomen som sadlade om och blev kreativ tårtbakerska i stället.



Sista besöket gällde Majas Cottage. Även den butiken var välbesökt.
Kollektionerna för Majas Cottage är framtagna även för att göra skillnad i kampen mot cancer, speciellt barncancer. Enligt hemsidan: ”Vår förhoppning är att produkterna skall sprida glädje i vardagen, inge styrka och hopp samt skänka tröst i svåra stunder. Tillsammans gör vi skillnad för alla goa barn som kämpar!” Hittills har Majas Coage samlat in 250 000 kr till fonden.